Mina dikter från förr
Sekatör:
Under fullmånen
är skillnaden på kåthet och kärlek
synlig som en handduk
under stjärten på de älskande
-
Natt i Mili, stjärnor faller
stillheten är total
syrsorna vågar inte gnida sina ben
i den glassköra natten
lågan räds minsta avsteg
från sin dropplika form
murgrönan slutar växa
natten väntar
-
Ni behöver inte
komma ihåg mitt namn
jag har redan gått
lika tyst som jag kom
det viskas och varnas
gör det ni måste
jag är ändå inte här
-
Ett steg efter annat
öronbedövande vakum.
meltemins svanesång
cikadorna sjunger inte i vinden
-
Kondens utifrån mot yta
transpiration inifrån mot hud
pärlor med glitter
hand möter ruta
skild från kärlek
snart dunstar allt
bara salt kvar
-
Hoppet
bougainvilleans röda blomblad
bifogat som bilaga
-
Natt.
glas och stol
krackelerad trappa
tak, huvud bakåt
bjällra och frid
dal i krum kontur
refuge, kom vargtimme
-
Jag har lämnat många gånger
säger du
kändes inget då
sorgen föranstaltar sig inte
-
Det luktar svavel om dig
det låter sommar genom ditt fönster
jag har sett blommor på kal gren
när natten kommer skjuter vi på
-
Oroligt av och an
väntar gnistan
ännu inte förbi
där poängen lämnas därhän
-
Dagar
långsamt gungande mot natten
händelser blir små
förstoras, vrids ut och in
delos, i flytande fjärran soldis
-
Så söker jag dem,
lämnar offer för deras närvaro
oförställda med rena ögon.
rädda ögon
-
Du är bra på att plocka undan
ler tyst
du vet inte någonting.
förstår inte.
med blöta händer
var jag som lyckligast
-
I gryningsljuset
telefonstolparna står där stoiskt
ledningarnas bågnande tyngd på sina axlar
-
Ytterligare några år
i en korridor
i det där huset bodde en läkare,
nu är han borta.
är allt becksvart
-
Otvättade högerhand
över ansikte
svett, kön parfym olja skit
natten kvar
-
Gasfacklorna ormar sig i höststormen
jag ser dom som underifrån
blank mahogny ringlande cigarettrök.
kostymer sorl brickor på väg
i vaccum hängande öga.
indifferent leende.
dina ord går genom mig.
fastnar ingenstanns
blicken i din hårda famn.
tysta förberedelser
syrligt vin befängda råd.
plast sedan slut
-
Vänd dig inte bort
förlamande rädsla
drivande piska
kvällens barnbrus
ropa hem din hund
rada glasen på bänken
släpp in frisk luft
lämna fläckiga lakan kvar
någon har skjutit ut båten
sakta drift
bänder isär glasklar yta
det går inte att få ogjort
-
Ibland läker bilar
sina små fel
av bara väntan
mycket hoppfullt
-
Mellan konst och betraktare
upplevelsen
kanske samma förhållande
mellan älskande
-
I slutet på berättelsen om två människors liv slår det gnistor. Inga tomtebloss på linbana inför förväntansfulla barn. Nej! Gnistor från avlägsna stjärnor. Bleka i sin flirt. Långt borta och nära. Fotoner från urtiden möter höstens ögon. Fysikalisk massa i fusion tindrar i de älskandes ögon. Våra kroppar snart till varje baspar kartlagda. På vilken kromosomarm sitter kärleken? Hur många bindningar för att slippa smärtan?